Räntehöjning på gång? Så skulle hushållens privatekonomi och bolån påverkas

En majoritet av alla med bolån anser sig ha så goda marginaler i sin privatekonomi att de inte skulle behöva dra ned på sin konsumtion alls om ränteutgifterna gick upp med 3000 kronor i månaden. Det visar en undersökning om effekterna av en potentiell räntehöjning, utförd av Sifo.

SBAB har följt upp en undersökning som gjordes förra året och genom Kantar Sifo frågat drygt 1000 bolånetagare om hur de skulle agera vid en räntehöjning om ränteutgifterna skulle öka med 1000, 2000 respektive 3000 kronor per månad.

– En klar majoritet av hushåll med bolån säger att de inte skulle dra ned på konsumtionen alls vid en höjning av ränteutgifterna med upp till 3000 kronor i månaden, redogör Robert Boije, chefsekonom på SBAB.

Han fortsätter:

– En intressant notering är att det resultatet även gäller för svarandes med bolån som har en månadsinkomst under 22 000 kronor. Detta indikerar att neddragningen av den privata konsumtionen även vid en relativt stor höjning av reporäntan och bostadsräntorna inte behöver bli så stor som Riksbanken och Finansinspektionen befarar.

Så svarar hushållen att deras privatekonomi och bolånesituation skulle påverkas

För en höjning av ränteutgifterna med 1000 kronor per månad svarar:

• 71 procent att de inte skulle ändra på något alls utan att de har marginaler för en sådan höjning
• 21 procent skulle dra ned på konsumtionen
• 6 procent skulle dra ned på amorteringarna
• 1 procent skulle flytta till ett billigare boende

För en höjning av ränteutgifterna med 2000 kronor per månad svarar:

• 52 procent att de inte skulle ändra på något alls
• 33 procent skulle dra ned på konsumtionen
• 14 procent skulle dra ned på amorteringarna
• 4 procent skulle flytta till ett billigare boende

För en höjning av ränteutgifterna med 3000 kronor per månad svarar:

• 30 procent att de inte skulle ändra på något alls
• 45 procent skulle dra ned på konsumtionen
• 22 procent skulle dra ned på amorteringarna
• 8 procent skulle flytta till ett billigare boende

Fallande bostadspriser i kombination med räntehöjning kan påverka mycket

En effekt av högre räntor kan bli att priserna på bostäder sjunker. Högre räntekostnader gör att boendekostnaderna ökar, vilket i kombination med det nya amorteringskravet kan bli för mycket för många hushåll.

Robert Boije kommenterar Sifo-undersökningen:

– Dessa siffor speglar förvisso sannolikt bara den direkta effekten av en ränteuppgång och inte den indirekta effekt som kan uppstå om en ränteuppgång leder till fallande bostadspriser som minskar hushållens nettoförmögenhet.

– Forskningen visar samtidigt att konsumtionsnedgången i dessa fall kommer från bolån som tagits för ”överkonsumtion” och inte för köp av boende och att det inte finns några starka tecken på en stor sådan överkonsumtion i Sverige, säger Robert Boije på SBAB.

Kan motsvara en tredubbling av de månadsvisa ränteutgifterna

Höjningarna ska ställas i relation till att ränteutgifterna för hushåll som äger sitt boende uppgår till i genomsnitt drygt 1000 kronor i månaden, enligt SCB:s senaste publikation Boendeutgifter. Påverkan på privatekonomin beror samtidigt på vilken lön personerna i hushållet har.

En potentiell höjning som i undersökninens frågeställning motsvarar för genomsnittshushållet således en fördubbling, tvådubbling respektive tredubbling (!) av de månatliga ränteutgifterna efter skatteavdrag.

– Det är viktigt att lägga till att det finns högt skuldsatta, framförallt nya låntagare, som har betydligt mindre marginaler och som kan komma att dra ned sin konsumtion i betydligt större utsträckning än vad siffrorna i vår enkätundersökning visar, avslutar Robert Boije, chefsekonom på SBAB.

Tabell: Bolånetagares respons på en räntehöjning och ökade ränteutgifter

Källa: SBAB (Flera svarsalternativ kunde fyllas i samtidigt. 2018 års siffror i parentes. Undersökningen gjordes innan sommaren.)