Bostadslån utgör 82 procent av hushållens totala skulder och under 2018 var det allt fler som valde att amortera på bolån, det vill säga hus- och lägenhetslån. Det nya amorteringskravet, som kickade in 1 mars under fjolåret, är enligt Finansinspektionen en av de bidragande faktorerna till utvecklingen.
Innehåll | Genvägar
Ny rapport från Finansinspektionen
Under lång tid har svenska folkets skulder ökat snabbare än inkomsterna, men 2018 kunde ändå skönja vissa dämpande fakta. Det fastslår Finansinspektionen i sin rapport Den svenska bolånemarknaden. Att bostadspriserna har stigit snabbt nämns som en av orsakerna till utvecklingen – tillsammans med det nya kravet på amortering.
Källa: Finansinspektionen, Den svenska bolånemarknaden 2019.
Att köpa en egen bostad är i de flestas fall den största investeringen ett hushåll gör. Ja, för många till och med den största affären under deras livstid. För att kunna finansiera bostaden, oavsett om det är en villa, ett radhus, en bostadsrätt hyresätt eller något annat, måste hushållen i regel ta ett lån.
Det finns många olika banker som erbjuder bolån och hushållet ägnar sedan en period, oftast flera decennier, till att betala tillbaka på lånet (att amortera). Avbetalningen är dock inte det enda som banken vill ha av låntagaren. Den som tar ett lån betalar också ränta till banken, som ett tack för att man erbjöds lånet (det låter roligare än avgift).
Allt fler väljer att amortera på bolån
Finansinspektionens analys ”Färre sårbara hushåll efter skärpt amorteringskrav” visar, precis som namnet antyder, att amorteringskravet som infördes 1 mars 2018 har haft avsedd effekt. Andelen nya låntagare med stora skulder i förhållande till sin inkomst har under året minskat.
– Allt fler hushåll amorterar. Det är en förändring som har skett de senaste fem åren. Vi ser tecken på en ny amorteringskultur. Det innebär att hushållens motståndskraft ökar, säger Finansinspektionens generaldirektör Erik Thedéen.
Källa: Finansinspektionen, Den svenska bolånemarknaden 2019.
Bostäderna som nya låntagare köper är i genomsnitt 1,1 procent billigare än tidigare, och hushållen lånar i genomsnitt 1,5 procent mindre. Men eftersom relativt få nya bostadslåntagare påverkas av det skärpta amorteringskravet blir utvecklingens effekter på den totala skuldsättningen för svenska hushåll ganska små.
Effekterna av det nya amorteringskravet blir dessutom större om skulderna ökar mycket i förhållande till inkomsterna, eftersom skärpningen då träffar fler nya låntagare. Att amortera på bolån har, så länge priserna stigit, varit ett indirekt sätt att spara.
Tre trender under 2018 enligt rapporten
- Fler köpte billigare bostäder – Nya bolånetagare, som påverkas av det skärpta amorteringskravet, lånade mindre och köpte enligt Finansinspektionen billigare bostäder än vad de skulle ha gjort utan regleringen.
- Många nya bolånetagare är skuldsatta – En fortsatt hög andel av nya bolånetagare har en hög skuld i förhållande till sin inkomst eller i förhållande till sin bostads värde. Den genomsnittliga belåningsgraden hos nya låntagare ökade 2018, efter att ha minskat under flera år.
- Hushållen betalar av mer på sina bolån – Enligt bolånerapporten har andelen hushåll som amorterar på sitt lån till bostaden ökat under flera års tid. Skärpningen av amorteringskravet under 2018 bidrog ytterligare till att stärka den utvecklingen.
Fakta: Amortering – så fungerar amorteringskravet
Så här ska ett nytt bolån amorteras, det vill säga betalas av, enligt amorteringskravet:
- Om lånet är på mellan 50-70 procent av bostadens värde ska du amortera med en procent om året av det totala lånebeloppet.
- Om lånet är på över 70 procent av bostadens värdet ska du amortera två procent om året av det totala lånebeloppet.
- Du som lånar mer än 4,5 gånger din årliga bruttoinkomst ska amortera ytterligare en procent av det totala lånebeloppet (i tillägg till ovanstående amortering).
Noterbart är att om två personer tar lånet tillsammans, till exempel om de bor tillsammans i bostaden, så räknas lönerna ihop till en (1) totalsumma. De hjälps då också åt att amortera på bolånet.
Fakta: Bostadslån som andel av svenskarnas skulder
I januari 2019 uppgick de svenska hushållens skulder till 4 025 miljarder kronor, vilket motsvarar 85 procent av Sveriges BNP. Bostadslån utgör 82 procent av hushållens totala skulder.
Tips: Enkel guide till hur du väljer ett bra bolån
Lånet du tar för att köpa bostad är kanske det viktigaste privatekonomiska beslut du tar i livet. Klicka dig vidare till vår guide om bolån för att läsa mer om vad du ska tänka på. Där kan du också jämföra olika banker och vilka bolån de erbjuder.
